Bättre lagstiftning

Vad är bättre lagstiftning?

Enklare och snabbare EU-lagstiftning är en av de viktigaste förutsättningarna för EU:s konkurrenskraft. Därför prioriterar kommissionen både förenkling och genomförande av lagstiftningen, med hjälp av särskilda strukturer och mekanismer. Kommissionen strävar efter att förenkla och minska den administrativa bördan för att följa EU-reglerna genom att se till att reglerna är proportionella, stabila, konsekventa och teknikneutrala. 

Agendan för bättre lagstiftning hjälper EU att genomföra evidensbaserade initiativ och lagar som tillgodoser behoven hos EU:s invånare, företag och civilsamhälle och når sina mål på effektivast möjliga sätt. Riktlinjerna och verktygen för bättre lagstiftning hjälper kommissionens avdelningar när de tar fram nya initiativ och lagförslag eller följer upp och utvärderar lagstiftningen.

Bättre lagstiftning ser till att

• EU:s åtgärder bygger på bästa tillgängliga fakta, skapar fördelar för samhället, ekonomin och miljön i EU och hjälper kommissionen att förverkliga sina strategiska prioriteringar
• regelverket är enkelt, ändamålsenligt, effektivt och konsekvent och att det tillämpas korrekt så att det blir enklare och snabbare att göra affärer i EU 
• byråkratin och rapporteringen i EU minskar för att främja investeringar och konkurrenskraft 
• beslutsfattandet är öppet och transparent för invånarna, företagen och andra berörda parter
• allmänheten och andra berörda parter kan bidra till det politiska arbetet och lagstiftningsprocessen genom att delta i samråd, genomförandedialoger och kontroller av den praktiska tillämpningen och lämna synpunkter på kommissionens lagförslag
• EU:s initiativ ger väntat resultat och är fortsatt lämpliga för sitt ändamål och framtida utmaningar, bland annat med hjälp av kommissionens arbete med strategisk framsyn
• subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna följs
• EU:s värden och ändamålsenliga lagstiftningsmodeller sprids i hela världen genom att man stöder god praxis för bättre lagstiftning i det internationella beslutsfattandet, t.ex. genom att skapa globala standarder. 

Vilka är de viktigaste instrumenten för bättre lagstiftning?

Utvärderingar, kontroller av ändamålsenligheten och konsekvensbedömningar

Kommissionen ansvarar för att planera, utarbeta och föreslå nya lagar och initiativ på EU-nivå, i enlighet med sitt årliga arbetsprogram. Under arbetets gång följer kommissionen olika regler och riktlinjer. 

Arbetet inleds alltid med en utvärdering innan man ser över ett initiativ eller en lag och tar fram underlag till problemformuleringen.

I sina utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten analyserar kommissionen resultaten av gällande initiativ, program och lagstiftning. På grundval av fakta bedömer man i vilken mån initiativen eller lagarna är ändamålsenliga, relevanta och konsekventa och ger EU ett mervärde. Utvärderingarna ligger sedan till grund för översyner eller nya initiativ. 

I konsekvensbedömningarna undersöker man om det finns ett behov av EU-åtgärder och analyserar de möjliga effekterna av olika lösningar. Konsekvensbedömningen vägleder kommissionens val och arbete med att ta fram förslaget och görs under förberedelsefasen, innan kommissionen lägger fram ett förslag till ny eller reviderad lag.  

Strategisk framsyn är ett viktigt verktyg för att ta fram en konsekvent och framtidssäker politik inom alla sektorer och utforska olika möjliga framtidsscenarier, tillsammans med de möjligheter och utmaningar de medför. Det handlar i slutändan om att hjälpa beslutsfattarna att agera nu för att forma framtiden.

Förenkling i centrum för bättre lagstiftning

Refitprogrammet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat startade 2012. Kommissionen lägger nu in en högre växel för att förenkla EU-lagstiftningen och minska kostnaderna för att följa den, men med samma resultat. Genom att stresstesta EU:s regelverk med utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten kan kommissionen lägga fram förslag om att förenkla EU-lagstiftningen och minska regelbördan. Stresstesterna ska hjälpa kommissionen att nå målet att minska de administrativa bördorna med minst 25 procent och med minst 35 procent för små och medelstora företag. Med hjälp av principen ”en in och en ut” beaktar man alla bördor som införs genom kommissionens initiativ och kompenserar för administrativa bördor genom att ta bort andra lika stora bördor inom samma politikområde.

Konkurrenskraft är en central prioritering: tack vare en ny kontroll för konkurrenskraft och små och medelstora företag kan man bättre fånga upp de här två aspekterna i konsekvensbedömningarna. Kommissionen gör en årlig översikt över sina insatser för förenkling och minskning av bördorna för att visa att man närmar sig målen.

Kvalitetskontroll

Den oberoende nämnden för lagstiftningskontroll, som består av kommissionsanställda och experter utifrån, granskar konsekvensbedömningar och vissa utvärderingar och lägger fram årsrapporter om hur den har fullgjort sitt uppdrag.

Subsidiaritet och proportionalitet

Enligt subsidiaritetsprincipen ska EU bara vidta åtgärder om det är nödvändigt och mer effektivt än nationella, regionala eller lokala åtgärder och om det ger ett tydligt mervärde. Ett subsidiaritetsformulär bifogas alla politiskt känsliga eller viktiga förslag som åtföljs av en konsekvensbedömning. 

Proportionalitetsprincipen gäller lagförslagens ekonomiska och administrativa effekter och handlar om att regleringsåtgärderna inte ska gå utöver vad som är nödvändigt för att nå de uppsatta målen. Alla sådana effekter ska vara så begränsade som möjligt och stå i proportion till de strategiska målen. Det innebär att all politik genomförs så enkelt och billigt som möjligt utan onödig byråkrati.

Samråd med berörda parter

Samråd med berörda parter står i centrum för agendan för bättre lagstiftning. Kommissionen ger allmänheten och andra berörda parter möjlighet att lämna synpunkter på nätet under ett initiativs hela livscykel för att samla in underlag till stöd för det politiska beslutsfattandet och garantera öppenhet.

Portalen för samråd och synpunkter 

Hur fungerar det?

• Berörda parter kan framföra sina synpunkter på både nya och befintliga lagar och initiativ (utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten).
• Portalen är flerspråkig, centraliserad, transparent och mycket lätt att använda.
• Bidragen bidrar till beslutsfattandet.

EU:s strategi att involvera intressenterna har fått ett fint erkännande: OECD rankade EU:s arbete som det bästa bland OECD:s medlemmar både 2018 och 2021. 

Inbjudan att lämna synpunkter och offentliga samråd

Allmänheten och olika intressenter kan bidra till bättre och mer stabila politiska initiativ och utvärderingar genom sina synpunkter, praktiska erfarenheter, underlag och data. De kan medverka genom att

• svara på en inbjudan att lämna synpunkter (för konsekvensbedömningar, utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten), som är öppen i 4 veckor
• delta i ett offentligt samråd (för rättsakter), som pågår i 12 veckor.

Det går att delta på vilket som helst av de 24 officiella EU-språken och få en informell maskinöversättning av alla synpunkter och ståndpunktsdokument till sitt eget språk.

Synpunkter

Allmänheten kan också framföra sina synpunkter till kommissionen genom att kommentera olika lagförslag. Kommissionen analyserar och sammanfattar alla synpunkter och bidrag som kommer in så att invånarna kan se hur deras synpunkter bidrar till arbetet med att ta fram nya initiativ. Synpunkterna på lagförslagen delas med medlagstiftarna (Europaparlamentet och rådet). 

Genomförandedialoger och kontroller av den praktiska tillämpningen

Varje kommissionär kommer att anordna minst två genomförandedialoger med berörda parter varje år för att anpassa genomförandet av EU-lagstiftningen till verkliga förhållanden. Dialogerna blir ett forum för öppna diskussioner med intressenterna där kommissionen kan identifiera hinder för att genomföra lagstiftningen korrekt. 

Kommissionen kommer också att kontakta företag för att förstå deras erfarenheter på fältet och hur EU-lagstiftningen inverkar på deras verksamhet. De här utbytena på teknisk nivå kommer att bidra till att samla in positiva erfarenheter, men också till att identifiera och lösa praktiska problem eller hinder och se hur de hänger ihop med EU-regler, genomförande och nationellt införlivande. 

Resultatet av de här kontrollerna av tillämpningen i praktiken bildar underlag för stresstesterna av gällande lagstiftning (inklusive utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten) och utformningen av framtida förenklingsförslag.

Partnerskap och mer samarbete

EU-institutionerna samarbetar

Att förbättra EU:s lagstiftning är ett gemensamt mål och ansvaret vilar på alla EU-institutioner och medlemsländer. Det bästa sättet att förbättra EU-lagstiftningen är ett fördjupat samarbete mellan Europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen.

Kommissionen kan bara bedöma effekterna, kostnaderna och besparingarna för sina egna lagförslag. Ändringar som görs under förhandlingarna med Europaparlamentet och rådet kan avsevärt påverka människor, företag eller förvaltningar. 

Kommissionen kommer att återuppta den politiska dialogen med Europaparlamentet och rådet för att diskutera idéer, så att parterna gemensamt kan bedöma effekterna av sina ändringar och fullgöra sina åtaganden enligt det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning.

Medlemsländernas genomförande

EU bygger på gemensamt överenskomna regler. För att skapa säkra rättsliga förutsättningar för invånare och företag i hela EU måste medlemsländerna genomföra reglerna inom tidsfristen. De måste se till att reglerna tillämpas och verkställs korrekt för att ge de fördelar de var avsedda för. Ett bristfälligt genomförande leder till kostnader och rättslig osäkerhet för både människor och företag.

Internationellt samarbete

Internationellt lagstiftningssamarbete är en viktig del av EU:s lagstiftningspolicy. Kommissionens policy för bättre lagstiftning har utvecklats under årens lopp och har också påverkats av internationella faktorer, t.ex. olika politiska rekommendationer från OECD. 

I kommissionens riktlinjer och verktyg för bättre lagstiftning beskrivs hur det internationella sammanhanget bör beaktas när vi bedömer och utformar EU:s politik och hur vi ska samråda med internationella partner och intressenter. Det omfattar t.ex. kravet att ta hänsyn till internationella fördrag och avtal när vi utformar vår politik, att hantera omfattande geopolitiska konsekvenser, att anmäla lagförslag till Världshandelsorganisationen och att integrera FN:s mål för hållbar utveckling, som nu ingår i utvärderingar och konsekvensbedömningar. 

Dokument

Uppdragsbeskrivning för Valdis Dombrovskis, kommissionär för ekonomi och produktivitet och för genomförande och förenkling